Liksanering och sanering efter dödsfall – vad ingår?

Vad är skillnaden mellan dödsbostädning och sanering?

Dödsbostädning är den vanliga rengöringen av en bostad efter att bohaget är borta: golv, väggar, skåp, badrum och kök städas så att bostaden kan lämnas till hyresvärd eller köpare. Den utförs med vanliga städmetoder och förutsätter att bostaden inte är förorenad av annat än normalt slitage och smuts.

Sanering efter dödsfall, ibland kallad liksanering, är något annat. Den blir aktuell när kroppen har legat en tid innan den upptäcktes och kroppsvätskor, lukt, insekter eller bakterietillväxt har påverkat golv, möbler, textilier och luft. Då räcker inte städning; förorenade material behöver identifieras, tas bort eller desinficeras, och lukten behandlas vid källan. Saneringen sker före tömning och städning, och den utförs av personal med skyddsutrustning och rutiner för smittrisker.

När behövs sanering efter ett dödsfall?

Ett dödsfall i hemmet innebär inte automatiskt att sanering behövs. Har kroppen tagits om hand inom kort tid är det ofta en fråga om vanlig städning. Sanering behövs vanligtvis när något av följande stämmer:

• Kroppen upptäcktes först efter flera dagar eller veckor.
• Det finns synliga fläckar av kroppsvätskor på golv, säng, soffa eller väggar.
• Lukten är påtaglig och sitter kvar även efter vädring.
• Det finns flugor, larver eller andra insekter i bostaden.
• Vätska har trängt ned i golvmaterial, mellan plankor eller i underliggande skikt.

I sådana lägen bör ingen anhörig försöka städa själv. Beskriv läget för saneringsfirman utan att gå in mer än nödvändigt, och låt bedömningen avgöra omfattningen. Är läget mindre allvarligt men lukten svår kan artikeln om extremstädning vara till hjälp.

Vilka hälsorisker finns, och varför krävs skyddsutrustning?

Kroppsvätskor kan innehålla smittämnen, och nedbrytning ger både lukt och biologiskt material som inte ska hanteras utan skydd. Arbetsmiljöverket kräver att arbetsgivare bedömer smittrisker i arbete där arbetstagare kan komma i kontakt med kroppsvätskor och vidtar åtgärder utifrån bedömningen, till exempel skyddsutrustning, hygienrutiner och säker hantering av avfall. Det är den bedömningen som styr hur en seriös saneringsfirma arbetar.

I bostäder där den avlidne fått vård kan det också finnas använda kanyler och sprutor. Arbetsmiljöverkets vägledning om stick- och skärskador beskriver riskerna och varför sådant ska samlas i särskilda behållare. Anhöriga bör därför inte gå igenom badrumsskåp och sängbord i en bostad där sanering ännu inte är gjord. Vänta tills saneringen är klar och utrymmet är frisläppt för vanlig hantering.

Vem ansvarar, och vem betalar?

Det är dödsboet som ansvarar för bostaden och dess skick tills den lämnas eller säljs, och därmed för att beställa och betala en sanering. I en hyresrätt har hyresgästen, och efter dödsfallet dödsboet, ansvaret att sköta bostaden och anmäla problem, medan fastighetsägaren ansvarar för byggnaden och den grundläggande inomhusmiljön. Folkhälsomyndigheten beskriver den fördelningen i sin vägledning om tillsyn av bostäder. Kontakta hyresvärden tidigt, eftersom skador i golvkonstruktion eller angränsande lägenheter kan kräva att fastighetsägaren agerar.

Hemförsäkringen kan i vissa fall bidra till sanering, men villkoren skiljer sig mellan bolag och försäkringar. Kontrollera med försäkringsbolaget innan arbetet beställs, be om skriftligt besked och spara bilder och beskrivningar som underlag. Ingen firma kan lova att försäkringen betalar. Mer om ansvarsfördelningen i hyresrätt finns i vem ansvarar för sanering i hyresrätt.

Hur går en sanering till, steg för steg?

1. Bedömning på plats: omfattning, berörda material, lukt och behov av skydd fastställs. Ni får besked om vad som ska tas bort och vad som kan behandlas.
2. Avspärrning och skyddsutrustning: personalen arbetar med skyddskläder, handskar, andningsskydd och rutiner för avfall.
3. Borttagning av förorenat material: madrasser, textilier, mattor och i vissa fall golvbeläggning eller delar av golvet paketeras och hanteras som avfall enligt gällande regler.
4. Rengöring och desinfektion av ytor som kan behållas.
5. Luktbehandling: när källan är borttagen behandlas lukt i material och luft med metoder som passar utrymmet.
6. Kontroll och dokumentation: ni får en beskrivning av vad som gjorts, vad som tagits bort och vad som återstår innan tömning och städning kan börja.

Personliga tillhörigheter som ska sparas hålls åtskilda och rengörs eller överlämnas separat. Ange därför redan vid beställningen vad som är viktigt att bevara.

Vad händer efter saneringen?

När saneringen är klar kan bostaden hanteras som ett vanligt dödsbo: inventering, sortering, tömning och städning. Ordningen är viktig; en tömningsfirma utan saneringsuppdrag ska inte gå in i en bostad där saneringen inte är gjord. Planera gärna saneringen och den efterföljande tömningen med samma kontaktperson, så att inget faller mellan uppdragen.

Beställ saneringen som ett eget uppdrag med tydlig omfattning, och tömning och städning som nästa steg. Tjänsten sanering efter dödsfall beskriver hur arbetet avgränsas, och checklistan för att tömma dödsbo hjälper er med det som följer. Behöver ni också hantera röklukt i bostaden finns råd i ta bort röklukt i lägenhet.